Medlemsträff 15 maj 2024 |
Onsdagen den 15 maj 2024 genomförde Eskilstuna Vykortsförening ett besök på Eskilstuna Stadsmuseum. Där fick deltagarna under en dryg timme, se och lyssna till Claes-Göran Ros, som berättade om värjor och andra stickvapen. Det hela startade 1773 när Krigskollegiet lade en beställning på 150 stycken värjor till Eskilstuna. Dessa hade tidigare levererats av Wira bruk i Uppland. Det stora problemet på denna tid var de olika hyttornas leveranser av järn. Järnet som innehöll mycket svavel och fosfor, gjorde att slutprodukten inte var bra, utan stora mängder tillverkade vapen, fick kasseras. På övriga håll i landet, var kassationen så stor som 23 %, i Eskilstuna var godkända vapen 23 %. Det bästa järnet kom ifrån Dannemora gruva i Uppland, som hade liten halt av fosfor och svavel. Från Tyskland importerades 1773, familjen Johan Dinger med frun Anna Christina Ruthoff som i Eskilstuna startade en blankvapen-tillverkning. Detta var möjligt, då verksamheten samordnades med Fristaden som startat 1771. Det var Johan Dinger med sonen Johan Abraham och sonen johan. De startade upp sin verksamhet i var sin smedja i centrala Eskilstuna. I början av 1800-talet. flyttade Christopher Zetterberg till Eskilstuna. Han blev en stor tillverkare av blankvapen. Zetterberg gifte sig 1811 med Jeanette som efter hands död. blev Eskilstunas störste donator. Andra blankvapentillverkade var Johan Svengren, inflyttad 1836, samt G. E Svalling, som 1895 startade tillverkning av värjor. 1899 tillverkade G. E Svalling en värja för flottan. Hans son Erik Svalling startade 1905 tillverkning av blankvapen. Till gevär m/96 beställdes 200.000 bajonetter som levererades under 1900-talet av Järnbolaget. Idag beställs fortfarande blankvapen till svenska försvaret för användning vid ceremonier av officerarna. Claes-Göran tackades efteråt för ett intressant föredrag, med riklig information om vapensmeder i Eskilstuna från 1770-talet och framåt, med en riktig stor applåd. Lennart Pettersson, Ordförande |
|
|